ProSkola - ett starkt allmänt stöd för positivt beteende i skolan

ProSkola är en förebyggande modell för att utveckla ett allmänt stöd i skolan som främjar arbetsron, minskar på icke-önskvärt beteende och skapar en positiv lärandemiljö med bättre förutsättningar för barn och unga. I sin kärna är ProSkola byggd på idén att alla elever kan lära sig och frodas i en positiv och stödjande miljö. Modellen betonar att när skolor erbjuder tydliga beteendeförväntningar, undervisar i önskat beteenden, förstärker positiva handlingar och konsekvent tar itu med icke-önskat beteende, är det mer sannolikt att eleverna lyckas akademiskt och socialt.

 

Proskola bygger sin verksamhet på evidensbaserade principer. Detta innebär att modellens metoder har blivit utvärderade och understödda av forskningsresultat. Den bakomliggande teorin i ProSkola betonar omgivningens betydelse för beteende, och grundar sig på bl.a. ekologisk psykologi och beteendepsykologi. Beteende ses som någonting som bör förstås ur sin kontext och därmed något som kan förändras genom att förändra omgivningen. 

 

 

Genom att etablera tydliga beteendeförväntningar, lära ut och modellera önskat beteende, känna igen och förstärka positiva handlingar och använda insamlat data som grund för beslutsfattande, hjälper ProSkola skolor att skapa en säker, inkluderande och engagerande lärmiljö. Det uppmuntrar samarbete mellan elever, lärare, föräldrar och personal, vilket främjar en känsla av tillhörighet och ömsesidig respekt.

Teorin bakom ProSkola

Den teoretiska grunden för ProSkola bygger på bl.a följande teoretiska ramverk:

  • Beteendepsykologi: Beteendepsykologin studerar observerbara beteenden och hur de påverkas av omgivningen. ProSkola tillämpar beteendepsykologins principer genom att fokusera på att förebygga problembeteenden med hjälp av positiv förstärkning, undervisning av lämpligt beteende och skapandet av stödjande miljöer. ProSkola betraktar också beteende funktionellt, dvs att ett beteende uppstår för att uppfylla en funktion.
  • Social inlärningsteori: Individen lär sig genom att observera och ta modell av andra. ProSkola utnyttjar social inlärningsteori genom att ge eleverna tydliga förväntningar, lära ut sociala färdigheter uttryckligen och uppmuntra positiva interaktioner, vilket skapar en positiv social miljö som främjar prosocialt beteende.
  • Ekologisk systemteori: Teorin betonar inflytandet av olika system på en individs utveckling. ProSkola tar hänsyn till de många systemen inom en skola och syftar till att anpassa alla nivåer av stöd för att skapa en konsekvent och positiv miljö som främjar elevernas välbefinnande.

Response to intervention (RTI)

ProSkola är inspirerad av Response to Intervention (RTI) – modellen som är ett ramverk för att identifiera och stödja elever som har det svårt akademiskt eller beteendemässigt. Det är ett system med tre nivåer som ger riktade insatser och stöd på ökande nivåer av intensitet utifrån elevernas behov. 


De tre nivåerna av RTI är följande:

Nivå 1: Universella insatser – Den här nivån inkluderar strategier och insatser som ges till alla elever i den allmänna undervisningsmiljön. Den fokuserar på undervisning och stöd av hög kvalitet för att möta elevernas olika behov. Lärare övervakar elevernas framsteg och ger omedelbart ingripande om några problem uppstår.

Nivå 2: Riktade insatser – Elever som behöver ytterligare stöd utöver de universella insatserna flyttar till nivå 2. Dessa insatser är mer fokuserade, individuella  och riktade mot specifika behovsområden. 

Nivå 3: Intensiva insatser- Elever som inte visar tillräckliga framsteg i nivå 2-interventioner flyttar till nivå 3. På denna nivå blir interventionerna mer individualiserade och intensiva. Eleverna får personlig undervisning, frekvent övervakning av framsteg och löpande stöd. 


Det primära målet med RTI är att förebygga akademiska och beteendemässiga svårigheter genom att tillhandahålla tidiga och lämpliga insatser. Genom ett datadrivet tillvägagångssätt övervakar lärarna kontinuerligt elevernas framsteg, fattar beslut baserat på insamlad data och justerar insatser efter behov. RTI främjar ett proaktivt och systematiskt förhållningssätt för att stödja alla elevers lärande och välbefinnande.

ProSkolas principer

En process för hela skolan

ProSkola är en process som engagerar hela skolgemenskapen. Det innebär en delad vision, samarbetsplanering och engagemang för att skapa en positiv miljö. Genom professionell utveckling, familjeengagemang och elevdeltagande främjar ProSkola en verksamhetskultur av stöd och ansvar. Löpande utvärdering och reflektion främjar ständig utveckling. ProSkola betonar att främjande av positivt beteende är en kollektiv process som involverar elever, lärare, övrig skolpersonal, familjer och samhället som helhet.

Tydliga beteendeförväntningar för alla

Tydliga beteendeförväntningar är en av ProSkolas hörnstenar. De ger ett ramverk för att främja positivt beteende i hela skolan. De etablerar ett gemensamt språk och en gemensam förståelse bland elever, lärare och personal, vägleder beteendeval och främjar en känsla av förutsägbarhet och rättvisa i skolans olika utrymmen och vardagens olika situationer. Genom att ha tydliga beteendeförväntningar som alla kommit överens om, skapar man en inkluderande och positiv skolanda.

Positivt beteende undervisas och tränas

Att lära ut och träna på positivt beteende är väsentliga komponenter inom ProSkola. Man lär eleverna systematiskt och aktivt hur önskat beteendena ser ut genom tydliga instruktioner, modellering och interaktiva aktiviteter. De ges möjligheter att öva dessa beteenden i verkliga situationer. Genom att lära ut positivt beteende, utrustar ProSkola eleverna med de kunskaper och färdigheter som krävs för att möta beteendeförväntningarna. Man tänker om beteende som någonting som kan undervisas och övas på, utan att anta att någon beteendefärdighet är självklar.

Positivt beteende belönas och förstärks

Belöning och förstärkning av önskat beteende fungerar som kraftfulla motivationsfaktorer och uppmuntrar eleverna att konsekvent engagera sig i positiva beteenden. Genom verbal beröm, konkreta förstärkare och andra former av erkännande uppmuntras eleverna att bete sig enligt de gemensamt överenskomna beteendeförväntningarna. Detta proaktiva tillvägagångssätt flyttar fokus från straffåtgärder till förebyggande och uppmuntrande pedagogiska metoder genom att skapa en stödjande miljö där eleverna känner sig motiverade att engagera sig i positivt beteende

Icke-önskat beteende hanteras på överenskomna sätt

Hanteringen av icke-önskat beteende hanteras på ett konstruktivt och stödjande sätt. Istället för att enbart fokusera på straffåtgärder försöker man inom ProSkola förstå de bakomliggande orsakerna till beteendet och ta itu med dem effektivt. När regelbrott inträffar, implementeras ett konsekvent och rättvist system av konsekvenser, som syftar till att lära ut och förstärka positivt beteende snarare än att bara straffa negativa handlingar. Detta kan innebära en rad insatser, såsom att lära om lämpligt beteende, ge ytterligare stöd eller resurser och erbjuda möjligheter till reflektion och återuppbyggnad. Genom att ta itu med icke-önskat beteende inom ProSkola strävar skolorna efter att främja personlig tillväxt, lära sig av misstag och utveckla positiva alternativ till problembeteenden.

Effektiverat individuellt stöd bygger på det allmänna stödets principer

ProSkola innefattar både allmänna och effektiverade stödåtgärder. Medan det allmänna stödet fokuserar på universella strategier och stöd för alla elever, riktar effektiverade stödmetoder sig till en mindre grupp eleversom behöver ytterligare stöd för att möta beteendeförväntningar. Dessa insatser är utformade för att vara mer riktade, individualiserade och intensiva. De syftar till att tillhandahålla proaktiva och tidiga insatser för att ta itu med specifika beteendeutmaningar och förhindra ökning av problembeteenden. Ett exempel på en effektiverad stödmetod är Check in/Check out (CICO) – interventionen. Genom att bygga på principerna för det allmänna stödet, betonar effektiverade interventioner vikten av ett positivt och stödjande skolklimat samtidigt som de erbjuder ytterligare resurser och strategier för att möta de unika behoven hos elever som behöver extra stöd.

Stödet utvecklas stegvist och använder data som grund för beslutsfattningen

ProSkola implementeras gradvis i tio steg, vilket möjliggör ett systematiskt och datadrivet tillvägagångssätt. Löpande datainsamling och analys hjälper till att övervaka framstegen, utvärdera effektiviteten av interventioner och göra nödvändiga justeringar. Detta datainformerade beslutsfattande strävar efter att säkerställa att ProSkola är skräddarsytt för den specifika skolan och i ständig förbättring för att skapa en positiv och stödjande skolmiljö. Data kan också användas för att identifiera elever som är i behov av effektiverat stöd.

En process med tio skeden

1 ProSkola-teamet och utveckling av en positiv miljö

2 Beskrivning av skolans centrala beteendeförväntningar

3 Skapa instruktioner, öva på att ge riktad bekräftande feedback

4 Systematiskt lärande av beteendeinstruktioner

5 Systematisera återkopplingen - konkreta förstärkare och återkoppling

6 Stödja lektionsbeteendet

7 Gemensamma åtgärder för ingripande vid icke-önskat beteende

8 Effektiverat stöd för positivt beteende

9 Upprätthålla en verksamhet med kontinuerlig uppföljning

10 Skolans egna ProSkola-model

ProSkola-handledaren och handboken stödjer processen

Skolor som inleder arbetet med att utveckla sin verksamhetskultur i enlighet med ProSkola får hjälp av ProSkola-handboken och en extern handledare. Handboken är en praktisk guide som syftar till att hjälpa skolor att organisera sitt utvecklingsarbete. Den innehåller utförliga beskrivningar av processens tio skeden och för varje skede finns uppgifter som kan anpassas efter varje skolas specifika verksamhet, arbetssätt och mål. Varje skola har friheten att utveckla sina egna system för planering, utveckling, dokumentation och kommunikation inom sitt arbete. Syftet är att anpassa ProSkolas principer till den unika verksamhetskultur som redan finns i den specifika skolan. ProSkola bör inte ses som ett externt projekt som syftar till att förändra det goda som skolan redan gör, utan snarare som en naturlig förlängning på det pågående utvecklingsarbetet i skolan

Varje skola har också en extern handledare som stödjer skolan i dess utvecklingsarbete. Handledaren har gått en utbildning för sin uppgift och stödjer ProSkola-teamets och skolans arbete med sin kunskap och erfarenhet av ProSkola-utvecklingsarbete. Handledaren deltar i ProSkola-teamets möten enligt överenskommelse. Handledarens uppgifter inkluderar att ta fram material och vägleda utvecklingsarbetet enligt ProSkola-modellen tillsammans med teamet.