Internationellt nätverksarbete och samarbete vid PBS-Europe Research Symposium, 24-26 september

Sakkunniga inom ProSkola och ProSmå deltog i PBS-Europe Network forskingssymposiet som ordnades vid Universität Oldenburg i Tyskland. Forskare och sakkunniga från över tio länder deltog i evenemanget för att dela forskningsresultat och upplevelser av att stöda och utveckla implementeringen av positiv beteendestöd.

Evenemanget utgjorde en möjlighet att förstärka internationellt samarbete och att bidra till en internationell dialog med perspektiv från de finska ProSkola och ProSmå modellerna. Vår grupp bidrog med tre presentationer och med en posterpresentation, som är sammanfattade nedan.

Christina Sjöström, Annika Borgström och Henrik Husberg presenterade forskningsresultat från en studie där personal från småbarnspedagogiken hade förverkligat en beteendeintervention genom konsultation och samarbete (Noora Heiskanen och Mika Paananen bidrog också till forskningen). I presentationen beskrevs personalens upplevelser av rollerna och ansvaret under interventionen, samt kunskapsförvärvet som skedde under den. Resultaten tydde på att personalen som implementerade interventionen över lag hade positiva upplevelser av den, och att de uppfattade att den ledde till positiva beteendeförändringar hos barnen.

Anne Karhu och Mika Paananen presenterade resultat från en implementation av CICO-modellen inom småbarnspedagogiken (till forskningen bidrog också Meri Liimatainen, Asko Tolvanen och Henrik Husberg). Studien genomfördes som en del av Lintu-projektet och resultaten påvisade att CICO-interventionen bidrog till positiva beteendeförändringar hos barn. Dessutom upplevde personalen inom småbarnspedagogiken att intervention var användbar och genomförbar. Resultaten tyder på att en systematisk och individualiserad beteendestödsmetod, som CICO, har potential att utgöra en lämplig del av ProSmå verksamheten inom småbarnspedagogiken.

Emmi Pelkonen, doktorand vid InterLearn toppforskningsenhet vid Jyväskylä Universitet, presenterade preliminära resultat om validiteten på en skala utvecklad för att mäta arbetsro i klassrummet. Skalan har utvecklats i Finland och har tillämpats inom ProSkola verksamhet. Resultaten indikerade att skalan fungerar för att mäta arbetsro i klassrummen i årskurs 2–6 och kan användas både för att uppskatta individuella elevers uppfattningar av arbetsro och för att mäta arbetsro på klassnivå. Noggrannare analyser krävs ännu för att stöda en pålitlig och lämplig användning av skalan, till exempel för att tillämpa den på specifika årskurser.

Vesa Närhi höll en posterpresentation som beskrev centrala resultat från en fortbildning riktad till lärare med målet att förbättra arbetsron i klassrummet. Under fortbildningen fick klasslärare handledning i att planera och förverkliga evidensbaserade metoder för att stöda arbetsron i klassrummet. Resultaten påvisade att elevernas arbetskoncentration i klassrummen förbättrades och att störande beteende minskade under stödperioden. Förändringarna var bestående under en tre veckors uppföljningsperiod. Presentationen var baserad på ett artikelmanuskript av Pilvi Peura och kollegor.

Rulla till toppen